Stolt
Nu är jag stolt. Stolt över Kent och stolt över mig själv. För alla oss bosatta här i Östersund behöver jag kanske inte påpeka att vädret har varit riktigt taskigt idag. Blötsnö och regn har fallit om vartannat, eller samtidigt. På marken är det någonting som närmast kan liknas vid en grå och grusig sodaslush, men bara mellan dom gigantiska vattenpölar som bildas i alla hjulspår.
Sjuka som vi är begav vi oss iaf ut och sprang i denna underbara väderlek. Det tog emot men vill man lyckas på graderingen är det bara att försöka få upp konditionen. Dessutom så har jag lyckats övertalas till att springa Gå till Lit med min bättre hälft till sommaren. Ni hör ju hur sjukt det låter; Springa GÅ till Lit. Antingen går man eller så stannar man hemma. Gå till Lit eller Far åt Helvette sa min körskolelärare idag. Det tyckte jag var roligt. Hon är ganska rolig, ungefär på samma sätt som en blöt tvättsvamp inte är det (det där var för din skull Ellen ^^).
Nu kanske ni undrar varför jag och min körskolelärare pratar om Gå till Lit. Det var så att på lektionen idag passerade vi en löpare. Hon tyckte att jag inte skulle skvätta ner honom med vatten varpå jag svarar att han lär ju iaf vara dyngsur som är ute och springer i det här vädret. Dessutom fick han skylla sig själv eftersom han var så ful. Hon svarade ingenting på det utan sa istället någonting i stil med att man måste vara galen om man springer i ett sådant väder och jag berättade då att jag minsann skulle ut och springa i eftermiddag. På den vägen var det. Jag var tvungen att dementera hennes tes och att jag också var dum i huvudet. Alltså var jag tvungen att påpeka att jag har ett mål jag tränar mot. I mitt stilla sinne tänkte jag samtidigt att man är dum i huvudet om man använder vädret som en ursäkt att inte springa. Men jag var tyst och log mitt jag-har-kissat-på-mig-men-jag.gillar-det-leende. Men det uttrycket har jag stulit rakt upp och ner från Ellens vän Carro. Så tycker ni att det var kul så var det hennes förtjänst. Jag erkänner.
Sprang gjorde vi i alla fall, och jag sprang som jag aldrig har sprungit förut. Kanske inte tempomässigt men i tid och distans. Sprang 15 kilometer. Just det. 15. Hur mycket har du sprungit idag?
Det var riktigt jobbit de första 4-6 kilometrarna men släppte det på något vis. Då springer man på automatik. Det är ju jättejobbigt hela tiden såklart men man blir lite nollställd till slut. Finner sig i sitt öde och lunkar på och hoppas att knät ska hålla. Det var nog gränspuckar idag. Men när det blir tugnt så tittar jag bara på Kent och får ny energi. Så är det med allt. Är jag ledsen räcker det med att se på honom så mår jag bättre. Mår jag dåligt eller är sjuk är det som bortblåst när han håller om mig. Du är mitt allt älskling.
Tack för löppasset och tack för middagen. Tack för att du gör mig lyckligare för varje dag som går. Jag är så stolt över dig på alla sätt.
Sitter på jobbet nu och drömmer om dig.
Och så frågar mig varför knät känns vätskefyllt. Ska jag ringa doktorn? Är nog ingen idé. Får väl bara pynta 140 spänn för att höra "gå hem och vila, hör av dig om det blir värre".
Sjuka som vi är begav vi oss iaf ut och sprang i denna underbara väderlek. Det tog emot men vill man lyckas på graderingen är det bara att försöka få upp konditionen. Dessutom så har jag lyckats övertalas till att springa Gå till Lit med min bättre hälft till sommaren. Ni hör ju hur sjukt det låter; Springa GÅ till Lit. Antingen går man eller så stannar man hemma. Gå till Lit eller Far åt Helvette sa min körskolelärare idag. Det tyckte jag var roligt. Hon är ganska rolig, ungefär på samma sätt som en blöt tvättsvamp inte är det (det där var för din skull Ellen ^^).
Nu kanske ni undrar varför jag och min körskolelärare pratar om Gå till Lit. Det var så att på lektionen idag passerade vi en löpare. Hon tyckte att jag inte skulle skvätta ner honom med vatten varpå jag svarar att han lär ju iaf vara dyngsur som är ute och springer i det här vädret. Dessutom fick han skylla sig själv eftersom han var så ful. Hon svarade ingenting på det utan sa istället någonting i stil med att man måste vara galen om man springer i ett sådant väder och jag berättade då att jag minsann skulle ut och springa i eftermiddag. På den vägen var det. Jag var tvungen att dementera hennes tes och att jag också var dum i huvudet. Alltså var jag tvungen att påpeka att jag har ett mål jag tränar mot. I mitt stilla sinne tänkte jag samtidigt att man är dum i huvudet om man använder vädret som en ursäkt att inte springa. Men jag var tyst och log mitt jag-har-kissat-på-mig-men-jag.gillar-det-leende. Men det uttrycket har jag stulit rakt upp och ner från Ellens vän Carro. Så tycker ni att det var kul så var det hennes förtjänst. Jag erkänner.
Sprang gjorde vi i alla fall, och jag sprang som jag aldrig har sprungit förut. Kanske inte tempomässigt men i tid och distans. Sprang 15 kilometer. Just det. 15. Hur mycket har du sprungit idag?
Det var riktigt jobbit de första 4-6 kilometrarna men släppte det på något vis. Då springer man på automatik. Det är ju jättejobbigt hela tiden såklart men man blir lite nollställd till slut. Finner sig i sitt öde och lunkar på och hoppas att knät ska hålla. Det var nog gränspuckar idag. Men när det blir tugnt så tittar jag bara på Kent och får ny energi. Så är det med allt. Är jag ledsen räcker det med att se på honom så mår jag bättre. Mår jag dåligt eller är sjuk är det som bortblåst när han håller om mig. Du är mitt allt älskling.
Tack för löppasset och tack för middagen. Tack för att du gör mig lyckligare för varje dag som går. Jag är så stolt över dig på alla sätt.
Sitter på jobbet nu och drömmer om dig.
Och så frågar mig varför knät känns vätskefyllt. Ska jag ringa doktorn? Är nog ingen idé. Får väl bara pynta 140 spänn för att höra "gå hem och vila, hör av dig om det blir värre".
Kommentarer
Postat av: Snabel
Som svar på din fråga: Ingenting alls!! Jag är så stolt över dig även fast jag tycker du är lite konstig som springer så mycke.. och hur kan en sån liten smal tjej med korta ben springa så mycke? You got the force.. you are the force.. HAHA tvättsvamp! söta fyndiga du!
Postat av: Yllet
OMFG.
Hur fan kan man springa 15 km? Jag skringer en halvtimme på gymmet och håller efteråt på att krevera. Mycket starkt jobbat, din vidriga hurtbulle.
Nu får jag utan tvekan mindervärdeskomplex. TACK SOM FAN!
Postat av: Jenna Elfman Star
I am really impressed!!
Trackback